the time has come

Det är svårt.
Jag försöker verkligen men det är så jävla svårt att inse.
varje dag så vaknar jag och vet att det är så,
men ändå vägrar min hjärna inse sanningen,
det är som om den försvarar sig mot allt det som gör så jäkla ont..
så länge jag inte inser det så kommer det inte heller göra ont i mig,
men det kommer heller inte kännas bra.
För att jag ska må bra igen måste jag förstå det, ha ont, och få ut det onda igen.
Med andra ord måste jag låta mig själv falla ner i gropen , och klättra upp igen.
innan dess kommer det inte att kännas bra..
jag vet jag vet jag vet..
men det funkar inte. min hjärna vägrar inse det hemska..
jag försvarar mig själv mot allting och det gör bara saken ännu värre..
snälla hjälp mig.. jag behöver allvarligt hjälp med att släppa allting..



the hardest part of holding on is letting go...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0